dev/null

The IgNobel Prize in mathematics 2009 goes to Gideon Gono, governor of Zimbabwe’s Reserve Bank, for giving people a simple, everyday way to cope with a wide range of numbers — from very small to very big — by having his bank print bank notes with denominations ranging from one cent ($.01) to one hundred trillion dollars ($100,000,000,000,000).

http://improbable.com/ig/winners/

 

Jag måste erkänna - jag är inte ofta på systembolaget nuförtiden.

Men varje gång (jag vet att man inte skall börja en mening med "Men", men jag väljer att göra det ändå) så förundras jag över deras helt obegripliga logistik. Naturligtvis ser jag att det finns ett mönster i deras sortering av t.ex viner men jag förstår inte varför man har det systemet som man har.

Sorteringsprincipen verkar vara följande:

Typ av dryck

Färg

Land

Pris

Varför, varför varför ?

Vilken annan produkt skulle man få för sig att använda samma sortering/logistik ?

Skulle denna ordning fungera för produkter som: bilar, smink, livsmedel, kläder, tidningar ? Isåfall skulle man behöva veta vilket land t.ex kläderna var tillverkade i samt vad de kostar för att man skulle hitta det man sökte på H&M. Opraktiskt ? Ja det är bara förnamnet. Vad händer när leverantörerna justerar sina priser ? Konsekvensen blir att man kanske måste sortera om sitt sortiment kontinuerligt. Smidigt ? Knappast !

Här kommer ett par andra alternativ som jag på fullaste allvar tycker att man borde överväga istället. Minst lika bra alt minst lika dåligt.

Sortera/gruppera på:

Namn - kanske det mest uppenbara

Populäritet

Alkoholhalt

Färg

Typ av mat som är lämplig

Risken för bakfylla...

Åldersrelaterat (populära artiklar för 20, 30, 40, 50 -åringar...)

Hur lång tid produkten är lagrad

Vinproducentens namn

Manliga/kvinnliga artiklar

Som tur är så har de även ett nummer som man kan ta hjälp av när man inte finner sin flaska. Ett helt obegrippligt nummer utan någon struktur alls, något som känns framspottat av lottodragningen på TV ?  Det är tur att inte posten har inspirerats av systembolagets  obegripliga nummersekvenser, isåfall hade vi haft mycket märkliga gatuadresser - sorterade på typ av hus, färg, pris och som slutligen  avslutas med ett slumpartat och framgenererat gatunummer. Det hade varit ett spännande samhälle.

 

Pizzeria Albatross Är Norrköpings bästa pizzeria.

De har antagligen inte stadens godast pizzor eller den trevligaste lokalen, men de har något annat som är tämligen unikt. De hårt arbetande entreprenörerna bakom denna pizzeria har förstått vad "riktig" kundvård innebär. För att förklara vad jag menar så skall jag ge er lite exempel ifrån verkligheten.

Jag brukar i snitt äta en pizza  ungefär varannan månad och företrädelsevis på Albatross, även om jag inte längre bor i dess närhet. Trots att det inte är så frekvent så vet min vän pizzabagaren att jag alltid brukar välja en Kebab Hawaii pizza med vit sås. Han inte bara vet vilken pizza med typ av sås jag vill ha, utan han vet även att det är jag som ringer och beställer, då han har lagt in mitt telefonnummer i presentatören. Så redan när han ser att det är jag som ringer så kan han börja att baka min Kebab Hawaii.

Vidare vet han även vad jag heter och  bor då han har kört hem pizzor vid några tillfällen samt även var jag jobbar och vad jag jobbar med. Eftersom min vän pizzabagaren själv kommer ifrån IT-världen och har jobbat med IBM innan han flyttade till Sverige, så brukar vi prata lite om IT och konsulting ibland.

Förutom att man är "onödigt" sociala och trevliga så är alla i familjeföretaget hårt arbetande människor som har byggt upp sin verksamhet med sina bara händer. Ordet semester verkar inte ingå i deras vokabulär, då de arbetar jämt och under årets alla helgdagar.

Vi är många som skulle kunna lära oss kundvård av dessa hårt arbetande entreprenörer.

Man borde skicka folk inom näringslivet, bankerna och våra politiker på kurs hos min vän, i konsten att hantera kunder. Det behövs inte en massa CRM system, teknik eller reklam för att man skall få till en bra kundvård. Det enda som verkligen behövs är en genuin omtanke om kunden och det har man sedan länge förstått på Pizzeria Albatross.

 

Jag har fått en hel del kommentarer och synpunkter på mina senaste inlägg - Nu laddar han om och Dagens norm - att inte vilja ifrågasätta ! . Stort tack för ert intresse och engagemang.

Syftet med mitt bloggande har aldrig varit att hänga ut någon som person, grupp eller företag - om man bortser ifrån företag som använder sig av oetiska metoder gentemot privatpersoner.

Det intressanta är istället att fånga upp o belysa företeelser/strömningar som finns i samhället. Att väcka debatt och få människor att vilja ifrågasätta lite mer.

I vissa fall kan detta vara svårt att göra utan att någon skall känna personligt utpekad eller trampad på tårna. För att undvika detta så kommer detta nya harmlösa material att publiceras på annat ställe.

Men jag kan naturligtvis inte låta bli att beskriva lite övergripande om mitt nya "projekt". Lite enkelt kan man säga att jag har startat ett eget företag - ett virtuellt företag. I detta företag som inte har några som helst kopplingar  till något befintligt företag, kommer typiska scener att utspela sig mellan chefer, personal, facket o gud vet vem... Processer i samhållet, arbetslivet m.m kommer att gestaltas på ett komiskt alt ironiskt sätt.

Till form och innehåll är det lite som en: dokusåpa, tecknad serie eller kanske rent av konstverk, men antagligen ingedera. Förmodligen är det bara bortkastad tid men det känns som ett spännande sätt att gestalta omvärlden - likt dåren i kristus

Göbber och kärringer, huk er i bänkarna, för nu laddar han om !

Startar idag en ny blogg på annan plats och regi. Till form och innehåll kommer den att skilja sig betydligt det du har sett tidigare. Den kommer på ett frispråkigt sätt behandla ämnen som  berör och intresserar mig men som jag av olika anledningar väljer att posta anonymt.

Tage Erlander -  Statsminister och en tidig ståuppare.

De senaste åren har något nytt så sakteligen smygits sig in i den Svenska folksjälen. Det handlar om små små förändringar i vår värdegrund som på ett nästintill omärkligt sätt har spridit sig likt en okontrollerad mental epedemi. De drabbade är unga, gamla, män , kvinnor och människor ifrån alla samhällsgrupper och politisk/ideologisk härkomst.

Kort sagt - vi är alla drabbade.

Viljan och förmågan att vilja/kunna ifrågasätta faktorer och skeenden i vår omvärld saknas i dagens samhälle.

Vi lever idag i en värld helt fri från all form av ifrågasättande.

De fåtal personer som faktiskt försöker att ifrågasätta sin omvärld brukar bli bemötta med sedvanliga härskarmetoder . Det riktigt intressanta är att varken traditionella grupper såsom ungdomar eller kulturella eller politiska grupperingar har uppfattat problemet.

Raggare och punkare var grupper som var duktiga att våga ifrågasätta när det begav sig, men vad har vi idag ?

Idag är istället normen att man skall "flyta med" och göra/tycka som alla andra i arbetsgruppen, klassen eller samhället i det stora. De som inte instämmer är kverulanter . Vidare uppfattas folk som sätter sig på tvären att vara mot utvecklingen och då menar jag evolutionen i sin helhet.

Dagligen blir jag bemött med kommentarer som -

ja men så är det ju överallt...

 

i samband med att man är lite ifrågasättande om något. Låt mig då en gång för alla säga följande:

Att hävda att en omständighet är likadan överallt eller alltid har varit på ett visst sätt - det är att hindra den Intellektuella  utvecklingen genom att man inte vågar utmana befintliga mönster.

Genom att ifrågasätta befintliga beteenden och mönster så kan vi utveckla oss. Er  räddsla för att ifrågasätta bidrar inte till evolutionen - det hindrar den, bara så att ni vet

Livet som embedded konsult ute hos kund är i det stora hela fantastiskt roligt och stimulerande på alla sätt och vis om det inte vore för en sak - den återkommande tidrapporteringen.

Nuförtiden gör sådant på Internet och man kan tycka att dyl uppgifter borde vara en barnlek. Det är det naturligtvis - i teorin.

Eftersom jag arbetar 100% ute hos kund så är jag helt hänvisad till kundens infrastruktur för att komma åt internet, alternativt att göra registreringen hemifrån. tyvärr så gör en hel del olyckliga omständigheter att detta inte blir så lätt.

Kundens miljö är så säkert konfigurerad (inga detaljer...dessvärre) att det inte går installera den nödvändiga mjukvaran för att jag skall kunna logga in på mitt intranät, vidare är det en annan version av den webläsaren som krävs för att man skall kunna logga in. Tidrapportering från kundens miljö är därför inte möjligt.

På min hemmafront kör jag renodlat linux som operativsystem, vilket inte heller stöds av fullt ut av mitt företags intranät. Egentligen är det Maconomy - tidrapporteringen som inte fungerar för klienter som går på andra operativsystem än Windows. Att köra Wine på mina burkar går visserligen men funkar inte så bra med IE6-8. Visst, jag kan köra virtualiserat och trycka in en Windows XP med en IE6-browser, om jag hade en schysst licens. Tidrapportering hemifrån är inte helt lätt.

Men hur är det då med min jobbpc ? Jo visst, den har faktiskt en Windows Vista installation med en acceptabel version av både Internet Explorer och en uppdaterad version av Java dessutom. Att starta upp den maskinen tar bara 5 minuter.  Dessvärre så har den licensen blivit inaktiverad pga licensen till Vista måste uppdateras var 3:e månad, hos min arbetsgivare. Eftersom jag inte är uppkopplad rent fysiskt på min arbetsgivares nätvekt så har även domänlösenordet gått ut. Alla dessa omständigheter låser effektivt mig ute ifrån min arbetsgivares miljö/intranär. Nu har jag lagt ner 3 arbetstimmar på att försöka få supporten i Indien att hjälpa mig med mitt problem. Även om de är mycket tillmötesgående och hjälpsamma så är de lika långt ifrån någon lösning som det är i avstånd mellan sverige och  indien. Tidrapportering från arbetsgivaren är svårt när man är utelåst.

Men jag ger inte upp. Härnäst skall jag försöka med biblioteket eller närmsta granne. För tidrapporten måste in.

Lika kraftfull och fantastisk som sociala webben kan vara när den är som bäst, lika förödande kan den vara om den används för att smutskasta, förnedra eller på annat sätt hänga ut enskillda individer.

Jag har tidigare skrivit lite om ungdomskulturen på Bilddagboken och vilket anvar bilddagboken själva har för att stävja denna typen av övergrepp.

Lika ointressarede att disskutera eller belysa problemet som Bilddagboken var, lika tyst var det ifrån TT, DN, Expressen och Aftonbladet när jag i julas bad dem att ta upp detta problemet. Nu verkar emellertid Aftonbladet själva sett problemet på Facebook och ber att få kommentarer och synpunkter. Jättebra.

Om du som förälder är lite osäker på jargonen på tex bilddagboken så kommer här en litet axplock på hur man skriver om varandra och med bilddagbokens fulla vetskap,  skall det tilläggas.

"Döda henne"

"Jävla fitta"

"Våldta henne"

"Få stryk"

Bögjävel"

"Din lilla hora"

Skall verkligen Någon behöva acceptera eller få höra sådant om sig själv, utan att ansvariga personer på Bilddagboken , Facebook. Lunarstorm m.m tar sitt ansvar ?

I grundintroduktionen till filosofi var semantik och logik centrala delar i kursen praktisk filosofi, som jag läste i början av 90-talet.

Ludwig Wittgenstein och hans verk Filosofiska undersökningar samt Tractatus Logico-Philosophicus var självskriven kurslitteratur.

Jag minns speciellt ett tillfälle när vi disskuterade semantikens satsdelar samt att någoting som är osant inte kan vara sant på samma gång, det skulle vara en logisk motsägelse - något som inte existerar.

T.ex:

Solen skiner

kan inte både vara rätt och fel, på samma plats.

Men...följande påstående då ?

Jag är ensam men jag är inte ensam

Raden kan tolkas som: jag är ensam, men jag är inte ensam om att vara ensam.

Enligt min lärare så var detta ett exempel på ett språkspel dvs en språklig kullerbytta som inte har något med logiska motsägelser.

Men det föranleder mig till att fråga vad som egentligen är rätt och vilken som är den viktigaste tolkningen eller upplevelsen.
När jag väljer tapeter till ett rum så är det alltid upplevelsen, känslan och helhetsintrycket som är det viktigaste snarare än att färgen verkligen är rätt nyans av t.ex blått.

Albert Einsteins upptäckter blev så dominerande och revolutionerande b.la eftersom de upplevdes som korrekta i den aktuella tiden, snarare än att de objektivt var helt korrekta. Även Einsteins teorier har som bekant reviderats den senaste tiden även om det har tagit många år innan man har kunnat bekräfta eller avfärda hans teorier.

I skönlitteraturen och musiken är det vidare ganska ointressant vad som är objektiv sanning eller inte. Där är det upplevelsen som räknas.

Kanske logiken skulle vinna en del på att anammade lite mer av upplevelsen av vad som är korrekt. Det skulle kunna bli ytterligare en intressant dimension och samtidigt en mer korrekt beskrivning av verkligheten.

Den Svenska webplatsen Bilddagboken är en kommersiell community där personer (vanligen barn och ungdomar) kan ladda upp foton och presentera dessa för andra medlemmar.

Trots ett relativt tydligt regelverk och användarpolicy så förekommer det regelbundet missförhållanden från användarnas sida på denna community.

Det kan röra sig om tvivelaktiga bilder som läggs upp på personer som man inte tycker om. Bilder som sedan kan kommenteras av medlemmarna med en ganska otrevlig jargong eller nedsättande ordalag. Mobbing med andra ord.

Övergrep kan anmälas och övertramp mot policyn kan leda till att bilder, text eller användare plockas bort från webplatsen. Men räcker det här ?

Nej, jag menar att bilddagboken har ett betydligt större ansvar än så här

Låt mig visa med ett par konkreta exempel vad jag menar.
Följande sökningar i Google på bilddagbokens webplats, resulterade i ett antal träffar:

"Döda henne" - 285 träffar

"Jävla fitta" - 1380 träffar

"Bögjävel" - 805 träffar

"Våldta henne" - 53 träffar

"Få stryk" - 484 träffar

"Din lilla hora" - 185 träffar

"cp störd" - 200 träffar

"Efterbliven" - 259 träffar

"Självmord" - 408 träffar

och listan skulle kunna göras oändligt mycket längre.
Vad tycker du Nu att bilddagboken har för ansvar ?

Barn och ungdomar hänger ut varandra med bilder och i vissa fall i mobbingliknande och väldigt förnedrande omständigheter, allt under överinseende av en otillräcklig aktiv webplatsägare.

Gör verkligen Bilddagboken vad de kan för att förhindra förekomsten av mobbing, förtal, självmord och andra övergrepp som är resultatet av deras användares aktiviteter på deras webplats ?